Hacklet är en svag länk i traditionella flugor. Alltifrån stora laxflugor ner till dom minsta öringflugorna är det ofta hackelstammens skörhet som bestämmer flugans livslängd. Glest lindade kroppshackel är mest sårbara. Till medelstora och stora flugor kan man förstärka kroppshacklet med en korsande ribbing, men till mindre flugor är detta sällan någon bra lösning. Med lim kan man förstärka tätlindade hackel, men om resultatet ska bli någorlunda hållbart tvingas man antingen använda mycket lim eller ta till cyanolitlim. I båda fallen blir slutresultatet lätt en stum och orörlig hackelbas med tydliga "brytpunkter" i rotdelen på hackelfibrerna.

Till nymfer och laxflugor med flera våta flugor är så kallat "falskt hackel" ett hållbart alternativ till lindade hackel. Nackdelen med falskt hackel är att det kan vara svårt att få hackelfanen att pulsera på samma vis som hackelfan på ett konventionellt lindat hackel. Man kan förbättra livfullheten i ett falskt hackel genom att ge hackelfanen stöd bakåt av dubbing, men denna metod begränsar sig till tunnare throathackel och collar-hackel. Då jag i flera års tid letat efter lösningar för att spinna in hackel, enskilt eller tillsammans med annat material mellan två trådar, tycker jag det är naturligt att delge delar av denna teknik, som är av värde även vid traditionell flugbindning. Det går att integrera ett flertal hackelvarianter med ett funktionsmässigt/estetiskt bra och starkt resultat.

Det har vid flera tillfällen påtalats för mig att det för min egen skull vore fel att avslöja dessa tekniker. Resursstarka intressen skulle kunna stjäla idén, menar man. Dessa farhågor oroar mig dock inte. Dom tekniker som delges på detta sätt kan varje vetgirig flugbindare klura ut själv genom att dissekera mina flugor. Dom verkliga hemligheterna ligger i att kunna utföra dessa tekniker i stor volym och under tidspress. Då den extremt starka HPPE-fibern nu finns tillgänglig som flugbindningstråd (det går även bra med konventionell syntettråd ) är det nu tidmässigt lägligt att presentera dessa.
Av utrymmesskäl har jag begränsat artikeln till öringflugor; en nymf-imitation av stor strömslända, en dunimitation av samma art och en bäcksländeimitation (Yellow Sally) med kroppshackel.