En påse garn på strandkanten
Text och bild: Kenneth Boström

Hur välfyllda flugboxar man än har på fisketuren kan det behövas en ny förlösande flugkreation. Här får du receptet på Kenneth Boströms nödplastpåse för långa och korta fisketurer.

   När man som flugfiskare åker till okända vatten och är osäker på vilket sortiment av flugor man kan tänkas behöva så finns möjligheten att ha med ett litet nödpaket i bagaget. Jag skall beskriva mitt eget nödpaket för fältbruk. En lämpligt stor förslutningsbar plastpåse som man har i en ficka på västen, innehållande:

1. Ask med torrflugekrokar med nedåtböjd ögla i storlekarna 20 10.

2. Fältbindstäd med skruv för att kunna skruva fast i närmaste trästock eller stubbe.

3. Trådrullehållare med tunn förvaxad flugbindningstråd, svart eller brun.

4. Liten sax.

5. Tunn koppartråd.

6. Nystan av polygarn svart, oliv, brun, gul, vit, beige och brunröd.

7. Eventuellt en Whip finisher. (om man har svårt att göra halvslag med fingrarna).

  Med denna utrustning kan man klara av att imitera de flesta sländor och insekter var i världen man än befinner sig. Det viktigaste man skall tänka på är avtrycket och siluetten som imitationen lämnar ifrån sig i ytfilmen. Att enbart använda polygarn kräver att man tänker om en smula jämfört med när man har mer material att välja på.

  För en flytande imitation så gäller det att tänka dubbing, klipp alltså centimeterlånga bitar av garnet och bearbeta garnbitarna så att du får en kardad, filtliknande blandning. Vik filten runt bindtråden med hjälp av pekfingret och tummen och rulla materialet fram och åter mellan fingrarna under ganska hårt tryck till den ligger runt tråden som en liten korv. Nu är den klar att lindas på kroken till lämplig kroppsstorlek. Mycket av flytförmågan ligger i den luft som finns i dubbingen.

  När det gäller nymfer eller puppor som skall fiskas under vattnet skall man undvika dubbingmetoden, sjunkhastigheten hindras väsentligt av dubbad kropp och därför är det bättre i dessa fall att linda polygarnet som det är, direkt runt kroken.

När det gäller puppor så är det viktigt att förtynga kroken på rätt sätt. Vill man få puppan att stiga brant när man lyfter den framför fisken, så gäller det att man lindar koppartråden långt bak på kroken. Följaktligen gäller att man lindar den långt fram på kroken om man vill ha en flack stigning. När man binder dessa flugor så rekommenderar jag att vingarna formas i en loop på var sida, istället för att man binder in en bunt och klipper polygarnet tvärs över. På så sätt slipper man att vingarna lägger sig under krokböjen under det praktiska fisket.

Exempel på några flugor man kan binda av enbart polygarn:

Dagslända, nymf

Dagslända, dun

Dagslända, kläckare

Dagslända, spent

Nattsländepuppa

Bäckslända, spent

Mygg/knott

Geting

Flygmyra

Skalbagge

Text och bild: Kenneth Boström ©